Renässansen

Vi har i skolan talat om antiken (ca 800 fKr-500 eKr) och medeltiden (ca 500-1500 eKr) och nu är det dags att titta vidare på renässansen (ca 1500-1650).

Renässansen ett slags återfödelse av antiken. Man började alltså intressera sig för antikens kultur och idéer igen. Kyrkan förlorade lite av sin dominerande ställning och allt fler människor började allt mer ifrågasätta auktoriteterna.

Boktryckarkonsten gjorde att man kunde trycka massor av böcker på kort tid och nya idéer  kunde på så vis snabbt spridas.

Teatrar byggdes igen och stora dramatiker som Shakespeare och Molière blev populära.

 

Språk och människa

Vi pratar om språk och hur man använder olika språk i olika situationer. Fundera genomgående (när du funderar över frågorna nedan) över vilka skillnader som finns och varför de finns. Ge gärna konkreta exempel!

  1. Vad är det till exempel för skillnad mellan privat och offentligt språk?
  2. Talar unga och gamla på olika sätt?
  3. Högutbildade respektive lågutbildade?
  4. Män respektive kvinnor?
  5. Uttrycker vi oss olika beroende på vilket yrke vi har?
  6. Eller beroende på var vi vuxit upp och gått i skola?
  7. Behöver man ett språk för att kunna tänka?
  8. Vilka olika typer av sätt att uttrycka oss på har vi (förrutom orden)?
  9. Har djuren något språk?
  10. Vad är ett välutvecklat språk och hur utvecklar man sitt språk?

Redovisa här vad ni kommit fram till när ni diskuterat frågorna!

Hur kan vi bidra till en bättre värld?

Funderar ni ibland över hur ni skulle kunna göra världen en aning bättre? Denna och nästa vecka vill jag att ni ska tipsa varandra och ge varandra uppdrag på temat ”Så kan du hjälpa till att förbättra världen”.

Här kan ni få lite mer inspiration:

http://www.facebook.com/events/224201127691327/

http://www.365saker.se/deltagarportalen/bli-medlem-i-anonyma-klubben (som ett slags anonymt ”Pay it forward”)

http://www.facebook.com/365saker

Här får du en förklaring av vad som menas med en Good mob:

Uppgift 1: Jag vill att du ska se filmerna och titta på webbsidorna jag länkar till och kommentera materialet här nedan.

Uppgift 2: Jag vill att du skriver en kortfattad text om hur man kan förbättra världen, i stort eller smått. Ni får om ni vill diskutera och skriva ihop, men i så fall i grupper på högst tre personer. På tisdag nästa vecka (v 22) vill jag att texterna ska vara publicerade på bloggen Elever och lärare tipsar och diskuterar så att vi kan ta del av varandras tankar.

Ni får torsdagslektionen vecka 21 och måndagslektionen vecka 22 på er att bli färdiga med båda uppgifterna.

Språkvetenskap, fortsättning

Här kommer presentationen av språkens släktskap. Titta på den om du missade min föreläsning!

Några kontrollfrågor:

  1. Hur många språk finns det (ungefär) i världen?
  2. Varför är det så svårt att veta hur många de är?
  3. Vilket språk är störst?
  4. Vad är en ”språkfamilj” och vilken är den största språkfamiljen?
  5. Hur kan man ta reda på vilka språk som är släkt med varandra?
  6. Kan du namnen på några fler språkfamiljer?
  7. Vilka är de största språken i Sverige?

Här kan du testa dina kunskaper kring språk och hur de är släkt med varandra: http://testmoz.com/3450/

Är du nyfiken på eskimåspråken, så kan du läsa mer om dem här:  http://cwastes.skolbloggen.se/2011/01/19/nyfiken-pa-eskimasprak/

Här kommer en presentation av urnordiskan (fram till ca 800 f Kr):

Några kontrollfrågor:

  1. Vilket är runradens namn?
  2. Vad har det fått sitt namn utav?
  3. Varför är det så svårt att veta hur urnordiskan såg ut och lät?
  4. Hur har man gått till väga för att forska kring urnordiskan?
  5. Nämn några typiska drag!

Dialekter

Det är spännande med dialekter. Vissa är verkligen svåra att förstå. Lyssna till exempel på den äldre mannen från Överkalix: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Norrbotten/Overkalix/om.html

Är du nyfiken på att lära dig mer om olika dialekter och lyssna till exempel, så gå gärna in på SweDias webbplats och botanisera: http://swedia.ling.gu.se/index.html
Där får du bl a lära dig att dialekterna har uppstått genom att det nordiska fornspråket har förändrats på olika sätt i olika delar av Norden. Du får också veta att dialekterna brukar delas upp i sex grupper: sydsvenska mål, Götamål, sveamål, norrländska mål, gutniska mål och östsvenska mål.

 

Swedish dialects

Kartan visar den traditionella utbredningen av svenska dialekter:

  • Mörkblått: sydsvenska mål
  • Rött: götamål
  • Mörkgrönt: sveamål
  • Ljusblått: norrländska mål
  • Orange: östsvenska mål
  • Ljusgrönt: gotländska mål

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och är helt fri att använda eftersom den ligger under licensen Public domain. Bildtexten är hämtad direkt från Wikipedia: svenska dialekter, men granskar man den närmre så stämmer den inte riktigt med bilden … Intressant! Jag tycker att det kan vara frestande att ibland slarva med granskningen av sådant material som inte är känsligt eller kontroversiellt, men även en så banal sak som en förklarande text till en bild som visar olika dialekters utbredning, kan alltså vara bristfällig. Det gäller alltså att vara uppmärksam.

Träna språk genom att se på kortfilmer

”Underbart är kort.”

Här kan du som vill träna din tyska via ur.se hitta tyska kortfilmer:  http://www.ur.se/Produkter/153427-Kortfilmsklubben.

Men kortfilmerna är inte bara på tyska, utan här kan du hitta Kortfilmsklubben

engelska:  http://urplay.se/165563

spanska:  http://urplay.se/165999

tyska:  http://urplay.se/167150 och

franska:  http://urplay.se/167378

Dessutom kan man ju utifrån alla filmerna titta på bildspråket och på hur man kan förstärka sitt berättande genom filmmusiken!

Filmerna är inte skapade i undervisningssyfte, utan det är kortfilmer som är hämtade från olika kortfilmsfestivaler etc. Det gör att de inte känns tillrätta lagda, vilket är positivt, men det innebär också att filmerna tar upp allt mellan himmel och jord och att sex och droger finns också representerade (bara så att du är beredd). Innehållsmässigt liknar kanske filmerna sådana filmer som ni är vana vid att se på er fritid, men vad det gäller formen tror jag att många av er tycker att det känns nytt och lite annorlunda.

Jag tittade bland annat på denna 12 minuter långa film tillsammans med min 13-årige son och vi tyckte båda den var jättebra:  http://www.ur.se/Produkter/161349-Kortfilmsklubben-Hold-on?fixedfilter=ur_subject_level_one%3Bmoderna+spr%C3%A5k&language=engelska. Filmen är på såväl engelska som franska och spanska och den är textad på svenska. Så här beskrivs den på ur.se:

Max sitter och väntar i Brooklyn Bridge Park i New York. Plötsligt hörs barnskratt från en papperskorg. Det visar sig vara ringsignalen till en mobiltelefon. I andra änden finns ännu en Max. Och han vill inte leva längre. En film om kärlek, självmord och väntan.”

I detta ungefär entimmeslånga ur-program kan du få tips på hur man kan använda kortfilmer i undervisningen:

http://www.ur.se/Produkter/164556-Kortfilmsklubben-presenterar?q=kortfilmsklubben

Så här beskrivs programmet av ur.se:

Fokus på kortfilm. Hur gör man kortfilm och hur skriver man filmmusik? Vilka kortfilmer är bäst och varför? Filmentusiaster från gymnasiet visar kortfilmsfavoriter och berättar om varför de valt just dessa, filmmakaren Hanna Andersson visar en av sina filmer, musikern Jean-Paul Wall spelar musik ur filmen ”Flykten” och berättar om hur han skapar filmmusik och Åsa Hemborg berättar om hur kortfilmer kan användas i undervisningen. I slutet av programmet visas kortfilmen Buen Viaje. Programledare: Roger Wilson.

Träna dig i nordiska språk

Via Skolverkets webbplats du se några riktigt bra nordiska kortfilmer på mellan 5  och 14 minuter:

Tema tolerans (15-19 år)

Paranoia 14:16 min, (dansk):To mot én 09:50 min, (norsk):

Se filmen Paranoia

Se filmen To mot én

 

Tema uppväxt (10-12 år, fungerar även för andra åldrar)

Houdinis hund 12:46 min (norsk)

Se filmen Houdinins hund

 

Tema humor (14-19 år)

Fisk 05:03 min (dansk)Hjemmekamp 09:40 min (norsk)

Se filmen Fisk

Se filmen Hjemmekamp
Till filmerna finns även uppföljningsövningar som tar upp filmernas innehåll och språk och ger lite språkhistorisk bakgrund:

Hämta kompendium Tema tolerans

Hämta kompendium Tema uppväxt

Hämta kompendium Tema humor

På Wikipedia kan du hitta en lista över de så kallade ”falska vännerna” mellan de olika nordiska språken. De är kul och nyttiga att känna till:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_falska_v%C3%A4nner/Nordiska_spr%C3%A5k

Visste du till exempel att om någon på norska säger till dig att han eller hon hade ingen ”anledning” att ringa dig, så betyder det bara att han eller hon inte fick något tillfälle att ringa? Och vet du vad som menas när din norske vän berättar att någon bakvasker dig? Det betyder att någon talar illa om dig, eller med andra ord baktalar dig.

Även Intresseföreningen Svenskar Andra Sidan Sundet (SASS) har en sida med ”lömska vänner”:  http://www.andrasidansundet.se/lomskaord.asp och det läskigaste av allt är kanske att listan är så lång! SASS har också samlat en lista över danska talesätt eller ordspråk. De berikar språket, men de gör det också svårare att förstå:  http://www.andrasidansundet.se/talesatt.asp

Behöver du ett lexikon, så finns till exempel Tradusa. I detta skandinaviska onlinelexikon kan du få hjälp med översättningar mellan danska, norska och svenska:  http://www.tradusa.se/lexicon/capere.jsp. Tvärslå innehåller översättningar till och från såväl svenska, norska (både bokmål och nynorska), danska, färöiska, isländska, finska och engelska:  http://ordbok.nada.kth.se/. Du kan till och med få ett ord översatt från alla dessa språk till alla dessa språk samtidigt, vilket innebär att du även kan få synonymer på ordet. Dessutom finns Sprogbro som är en dansk-svensk, svensk-dansk ordbok: http://www.sprogbro.org/.

På Goethe-tests kan du testa dina kunskaper: http://www.goethe-verlag.com/tests/index1.htm.

Lycka till!

Tema Språkvetenskap: Ett konkret exempel

Jag läser avsnittet som jag ska hålla en lektion kring och sammanfattar det med egna ord. Det är inte lätt att sålla, för materialet är redan så koncentrerat, men jag strukturerar i alla fall upp det:

Språk och språkens släktskap

De flesta av språken i världen är släkt med varandra. För att visa deras släktskap delar man in dem i så kallade språkfamiljer. Exempel på detta är:

  1. indoeuropeiska språk som innefattar bland annat svenska, tyska, engelska, italienska, franska, ryska, grekiska, persiska och hindi,
  2. sinotibetanska språk som innefattar kinesiska, tailändska och tibetanska,
  3. semitiska språk som innefattar bland annat arabiska och hebreiska,
  4. finsk-ugriska språk som innefattar bland annat finska och ungerska,
  5. eskimåspråk som innefattar bland annat de språk som talas på Grönland och norra Nordamerika

Det finns språk som man inte hittat några ”släktingar” till. Ett exempel på detta är baskiska, som är ett språk som talas i norra Spanien.

Forskare tror att man talade ett slags urindoeuropeiska i ett område vid Svarta havet och att språket spridits och utvecklats till urgermanska, latin, fornslaviska, fornkeltiska, gammalgrekiska, fornpersiska och sanskrit. På sidan 214 i boken kan du se hur man tror att de indoeuropeiska språken utvecklats till de språk de är i dag.

Svenska språkets historia

När forskare studerar det svenska språkets utveckling brukar de dela in den i följande perioder:

  1. Urnordiska (tillsammans med de övriga nordiska språken) fram till 800 e Kr
  2. Runsvenska 800-1225
  3. Fornsvenska 1225-1526 (1225 skrevs Äldre Västgötalagen)
  4. Äldre nysvenska 1526-1732 (1526 trycktes Nya testamentet)
  5. Yngre nysvenska 1732-1900 (1732 började man ge ut tidskriften Then Swänska Argus)
  6. Nusvenska 1900-

På sidan 215 i boken kan du läsa ett stycke ur Matteusevangeliet i flera olika översättningar från mitten av 1500-talet till år 2000.

Nästa steg är att fundera över om jag vill komplettera med någonting. Dessa saker vill jag ta reda på:

  1. Vilket är det största språket?
  2. Vilket är den största språkfamiljen?
  3. Vilka är de största språken i Sverige?

Jag ska också leta efter bilder (hittar jag inga ännu bättre illustrationer så finns det en fin tankekarta i boken som jag kan använda) och så tänker jag att jag antagligen kommer att snubbla över en del annat smått och gott när jag kollar runt lite. Jag börjar med att slå på orden ”språk”, ”språkfamiljer” och ”indoeuropeiska språk” på den svenska Wikipedia (hittar jag inte så bra eller mycket material där så går jag över till den engelskspråkiga versionen) och NE.skola.

När jag hittar material som jag vill använda skriver jag upp källorna, både vilket ord jag sökt på och vilken källa jag sökt i (till exempel Wikipedia) och så kopierar jag länken till webbsidan.

Sedan är det dags att göra ett presentationsmaterial bestående av bilder och text. Samtidigt bestämmer jag mig för min disposition (det vill säga i vilken ordning jag ska ta upp vad).

Jag har nog överarbetat det lite, 😉 men här kommer det i alla fall:

Något jag också ska fundera kring är hur jag ska göra min presentation mer personlig och intressant.Hur ska jag formulera mig för att visa att jag är väl påläst, engagerad och har något viktigt och intressant att berätta? Det ska jag fundera mer över.

Vad gäller övning så tänker jag använda den som finns i boken på sidan 215:
Du ska läsa och jämföra de olika citaten ur bibeln. Jag har förberett mig genom att skriva upp vilka skillnader jag hittat mellan dem. Jag har tittat på såväl stavningen och ordvalet som meningsbyggnaden. Övningen är ett konkret exempel på hur det svenska språket utvecklats.

Vad gäller diskussionsfråga tänker jag ha:
”De två senaste språkhistoriska indelningarna har kallats för nysvenska och sedan nusvenska. Vad skulle nästa period kunna få för namn och vad skulle kunna inleda den? Har nästa period kanske redan börjat, även om vi inte är riktigt medvetna om det än?” Övningen går ut på att du som lyssnar ska få tänka till lite. På så vis hoppas jag att du ska bli mer medveten om de olika periodernas namn. Annars kan du ju inte komma på något namn som passar med hur man tänkt kring de övriga namnen. Jag vill också att du ska fundera över hur stora de händelser är som inleder nya perioder. Har vi haft några stora förändringar vad gäller förutsättningarna för språket på senare tid?

Vad gäller kontrollfrågor tänker jag använda följande:
Här kan du testa dina kunskaper kring språk och hur de är släkt med varandra: http://testmoz.com/3450/.

Språkvetenskap, steg 3

Sista steget är att ni ska tänka pedagogiskt:

  1. I vilken ordning ska ni säga och göra vad? Vad blir mest logiskt och tydligt?
  2. Hur ska ni lägga er PowerPont? Smidigast är kanske att ha den på sitt usb eller att använda sin egen dator vid presentationen. Tänk på att alla i gruppen bör ha materialet på sina datorer.
  3. Vad ska ni göra för övning? Finns det någon bra i boken som  ni kan använda eller kan ni komma på någon själva? Hur ska ni göra den? Vad går den ut på? Gör den själva innan, så att ni är förberedda.
  4. Vad ska ni diskutera med klassen? Hur ska ni ställa frågan? Vad går diskussionen ut på? Vad har ni själva för tankar kring frågeställningen? Exempel på frågor kan vara ”Tror ni att dialekterna kommer att finnas kvar i framtiden eller tror ni att de kommer att försvinna såsom de gjort i Danmark?” eller ”Tror ni att skillnaderna mellan hur män och kvinnor talar beror på social miljö eller biologi?” eller ”Tror ni att skillnaderna mellan hur män och kvinnor talar kommer att bli mindre om vi får ett mer jämlikt samhälle?” eller ”Tror ni att svenskan så småningom kommer att dö ut och att vi istället kommer att tala engelska eller något annat språk?”, eller … tja, vad vet jag? Välj en frågeställning som intresserar er!
  5. Vilka kontrollfrågor ska ni ställa (är ca 5 st lagom? högst 10 st per område) på ert stoff? Fråga på det som ni anser är viktigast i era redovisningar! Lämna in frågorna till mig på tisdag nästa vecka.

Lämna in era kontrollfrågor till mig.

 

Språkvetenskap, steg 2

Steg 2

  1. Levandegör ditt material!
  2. Väck intresse!
  3. Visa engagemang och entusiasm!
  4. Visa att du är trovärdig!

Lägg till ett personligt perspektiv! Berätta till exempel vad du tycker är särskilt intressant och/eller viktigt eller personliga erfarenheter eller tankar kring ämnet. Du kan också göra egna jämförelser, hitta på egna exempel eller göra egna generaliseringar. På så vis blir ditt material mer levande.

Lägg till illustrationer i form av konkreta exempel, bilder, korta filmklipp eller tankekartor.

Hitta sätt att visa att du själv är engagerad och intresserad av det som du visar. Visa att du är kunnig och att du varit källkritisk när du letat material.

Lycka till!

Next Page »