Tema Språkvetenskap: Ett konkret exempel

Jag läser avsnittet som jag ska hålla en lektion kring och sammanfattar det med egna ord. Det är inte lätt att sålla, för materialet är redan så koncentrerat, men jag strukturerar i alla fall upp det:

Språk och språkens släktskap

De flesta av språken i världen är släkt med varandra. För att visa deras släktskap delar man in dem i så kallade språkfamiljer. Exempel på detta är:

  1. indoeuropeiska språk som innefattar bland annat svenska, tyska, engelska, italienska, franska, ryska, grekiska, persiska och hindi,
  2. sinotibetanska språk som innefattar kinesiska, tailändska och tibetanska,
  3. semitiska språk som innefattar bland annat arabiska och hebreiska,
  4. finsk-ugriska språk som innefattar bland annat finska och ungerska,
  5. eskimåspråk som innefattar bland annat de språk som talas på Grönland och norra Nordamerika

Det finns språk som man inte hittat några ”släktingar” till. Ett exempel på detta är baskiska, som är ett språk som talas i norra Spanien.

Forskare tror att man talade ett slags urindoeuropeiska i ett område vid Svarta havet och att språket spridits och utvecklats till urgermanska, latin, fornslaviska, fornkeltiska, gammalgrekiska, fornpersiska och sanskrit. På sidan 214 i boken kan du se hur man tror att de indoeuropeiska språken utvecklats till de språk de är i dag.

Svenska språkets historia

När forskare studerar det svenska språkets utveckling brukar de dela in den i följande perioder:

  1. Urnordiska (tillsammans med de övriga nordiska språken) fram till 800 e Kr
  2. Runsvenska 800-1225
  3. Fornsvenska 1225-1526 (1225 skrevs Äldre Västgötalagen)
  4. Äldre nysvenska 1526-1732 (1526 trycktes Nya testamentet)
  5. Yngre nysvenska 1732-1900 (1732 började man ge ut tidskriften Then Swänska Argus)
  6. Nusvenska 1900-

På sidan 215 i boken kan du läsa ett stycke ur Matteusevangeliet i flera olika översättningar från mitten av 1500-talet till år 2000.

Nästa steg är att fundera över om jag vill komplettera med någonting. Dessa saker vill jag ta reda på:

  1. Vilket är det största språket?
  2. Vilket är den största språkfamiljen?
  3. Vilka är de största språken i Sverige?

Jag ska också leta efter bilder (hittar jag inga ännu bättre illustrationer så finns det en fin tankekarta i boken som jag kan använda) och så tänker jag att jag antagligen kommer att snubbla över en del annat smått och gott när jag kollar runt lite. Jag börjar med att slå på orden ”språk”, ”språkfamiljer” och ”indoeuropeiska språk” på den svenska Wikipedia (hittar jag inte så bra eller mycket material där så går jag över till den engelskspråkiga versionen) och NE.skola.

När jag hittar material som jag vill använda skriver jag upp källorna, både vilket ord jag sökt på och vilken källa jag sökt i (till exempel Wikipedia) och så kopierar jag länken till webbsidan.

Sedan är det dags att göra ett presentationsmaterial bestående av bilder och text. Samtidigt bestämmer jag mig för min disposition (det vill säga i vilken ordning jag ska ta upp vad).

Jag har nog överarbetat det lite, 😉 men här kommer det i alla fall:

Något jag också ska fundera kring är hur jag ska göra min presentation mer personlig och intressant.Hur ska jag formulera mig för att visa att jag är väl påläst, engagerad och har något viktigt och intressant att berätta? Det ska jag fundera mer över.

Vad gäller övning så tänker jag använda den som finns i boken på sidan 215:
Du ska läsa och jämföra de olika citaten ur bibeln. Jag har förberett mig genom att skriva upp vilka skillnader jag hittat mellan dem. Jag har tittat på såväl stavningen och ordvalet som meningsbyggnaden. Övningen är ett konkret exempel på hur det svenska språket utvecklats.

Vad gäller diskussionsfråga tänker jag ha:
”De två senaste språkhistoriska indelningarna har kallats för nysvenska och sedan nusvenska. Vad skulle nästa period kunna få för namn och vad skulle kunna inleda den? Har nästa period kanske redan börjat, även om vi inte är riktigt medvetna om det än?” Övningen går ut på att du som lyssnar ska få tänka till lite. På så vis hoppas jag att du ska bli mer medveten om de olika periodernas namn. Annars kan du ju inte komma på något namn som passar med hur man tänkt kring de övriga namnen. Jag vill också att du ska fundera över hur stora de händelser är som inleder nya perioder. Har vi haft några stora förändringar vad gäller förutsättningarna för språket på senare tid?

Vad gäller kontrollfrågor tänker jag använda följande:
Här kan du testa dina kunskaper kring språk och hur de är släkt med varandra: http://testmoz.com/3450/.

Comments are closed.